Åh gud alltså jag längtar något så sjukt mycket efter min bebis.

Jag vet att jag är ung men min längtan är verkligen stark, sjukt stark.

Idag när lille Melwin tramsa sig innan vilan så trängde verkligen längtan sig fram och gjorde sig påmind.

Kan verkligen tänka hur underbart det måste vara att få bilda sin egen familj, att själv bära på sin bebis i 9 månader, kan tänka mig vilken känsla det måste vara.

Och jag är så fascinerad av det faktum att något kan leva inom dig i drygt 9 månader.

Tänk att något bildas och växer där inom dig och sen när du fött ditt barn så har du flera år av upplevelser och händelser som kommer förgylla din vardag.

Man formar och uppfostrar sitt barn som växer upp och blir en avbild av andra individer som bland annat är en själv och ens man.

Åh det låter sjukt underbart.

Men det kommer komma en dag då jag får uppleva allt detta, det är bara att ha tålamod.

Allting ska stämma och vara rätt sen faller det nog på plats av sig själv :)