Niican

Alla inlägg under oktober 2013

Av Denice Lundahl - 31 oktober 2013 06:45

Vet inte om jag har ändrat mig eller inte..

Vet inte riktigt hur jag ska göra.

Först var jag så säker.

Men nu efter ett litet slag blir jag mer och mer osäker.

Ska jag ?

Ska jag inte ?

Jag vet inte  ...

Jag startade en ny blogg.

Ville börja om liksom men tror att jag ångrat mig..

Så därför skriver jag här istället :)

 

Idag fyller min älskade lillebror år, stort grattis :)

Och idag tog jag mitt körkort för 5 år sen.

Helt sjukt..

Nu får jag lov att övningsköra med andra ;)

Vi passar bra ihop jag och mitt körkort.

Hade aldrig kunnat föreställa mig hur det hade varit utan körkort :)

Men vi har klarat oss bra tillsammans :)

Trots tre krockar, haha.

Men INGA fortkörningsböter ;)

Haha...

 

Från det ena till det andra..

Varför svarar man alltid att man mår bra när någon frågar ?

Tänkt på det nån gång ?
ALLTID.

Även om det inte är bra så säger jag ALLTID "jo det är bra "

Men men . . . 

 

Bokat boende till gbg nästa lör , wihoo ;)
Fick ju en resa till gbg i födelsedagspresent.

Jag som ÄLSKAR gbg ;)

Passar mig perfekt, tack mina fina :)

 

För övrigt så ska jag nog ha en vit helg denna helgen.

Sagt det länge.

Druckit varje helg i typ 1,5 månad nu.

Men är bjuden på halloweenfest och jag är så sugen.

Ska jag, ska jag inte ?

Vi får se :)

Blir ju fest nästa helg i gbg.

Så kanske ska ta det lugnt och bara mysa denna helgen ?

Jag vet inte . . .

 

Idag blir det halloweenfest på jobb i alla fall;)

Så jag är snyggt utklädd till en katt ;)

Får se hur det går med barnen..

Förhoppningsviss så skrämmer jag inte dom ;)

Haha...

 

 

Min tavla är på plats ;)

Nu ska jag bara beställa min väggtext så blir det lite mindre tomt på mina väggar ;)

 

 

Kärlek och respekt / Denice Sölvgren Lundahl

 

 

 

 

Av Denice Lundahl - 28 oktober 2013 18:44

Det ta slut ?

Varför händer allting samtidigt ?

Varför kommer allting på en och samma gång ?

 

När ska denna oturen vända ?

Ska resten av detta året fortsätta med massa prövningar ?

Kommer jag tillslut vara starkare ?

Eller kommer jag brytas ner ?

 

Jag har ingen aning men hade verkligen inte skadat om något väldigt positivt hade hänt typ nu !

 

Nu har även Sessan gjort mormor och morfar sällskap i himlen :(

Vem är nästa ?

Jag orkar inte . . .

Snälla låt mig få lite tur nu istället...

 

 

Kärlek och Respekt / Denice Sölvgren Lundahl

Av Denice Lundahl - 23 oktober 2013 20:59

avoid you,
Just don't wanna hear your voice
When you call me up so often,
I don't really have a choice
You're talking like you know me
And wanna be my friend
But that's really too late now,
I won't try it once again . . . 

 

 

Jag var hos dig idag..

La dit ett hjärta på din fina grav.

Enda jag kunde tänka på att snart återförenas du och mormor igen.

Och mitt hjärta höll på att gå i sönder...

Åh jag saknar er båda så mycket :'( <3

 

 

Av Denice Lundahl - 21 oktober 2013 19:57

Ungefär såhär jag känner mig . . 

Naken.

Både på insidan och utsidan..

Det känns som att folk kan se in i min själ.

Och jag gillar inte den känslan. . . 

 

 

   


Av Denice Lundahl - 21 oktober 2013 12:28

Flippat ut helt..

Är lost in space.

Jag försöker hela tiden hitta sätt att fly verkligheten.

Men jag vet lika bra som alla andra att man kan inte fly från verkligheten.

Den kommer alltid ikapp en..


Nu får jag stå här och ta konsekvenserna av mitt handlande.

Vilket bara för saker och ting ännu värre.

Det är en tung period nu som jag måste kämpa mig igenom.


Men jag kan inte alltid vara stark.

Kan inte alltid vara glad.

Jag måste också få sörja och vara ledsen..


Jag försöker att inte bryta.

Men hur länge klarar jag det ?


Vi får se...



Saknar dig mormor :'( <3


Kärlek och respekt / Denice Sölvgren Lundahl


Av Denice Lundahl - 19 oktober 2013 15:38

On something that you cant go a day without thinking about . . .


När man förlorar någon så inser man att livet är kort.

För kort.

Vi vet aldrig hur lång tid vi får på denna jord.

Vi vet inte vad som står skrivet.

Så vi måste ta vara på det vi har.

 

Jag vet att jag inte är perfekt , att jag inte alltid gör rätt.

Att jag inte är lätt att ha med att göra alltid.

Att jag har en tendens att få folk att göra som jag vill trots att dom själva inte vill ( Vet inte om det är något bra eller dåligt än )

Att jag ibland är galen.

Att jag ibland bara lyssnar på mig själv.

Att jag ibland är rent av elak.

Men ja det är sån jag är.

Och jag är långt ifrån perfekt men utan alla fina människor i mitt liv är jag ännu längre ifrån att vara perfekt än jag är med er.

Ni gör mig till en bättre människa .

Ni finns alltid där för mig.

Oavsett vad jag gör.

Ni står bakom alla beslut jag tar även om ni tycker att dom är helt idiotiska.

Ni är så otroligt fina människor och jag älskar er verkligen.

 

 

Och jag kommer ALDRIG förstå hur man bara kan vända ryggen och gå från någon som man en gång älskat på ett eller annat sätt men till alla er som vänt mig ryggen.

Som valt att ta en annan väg i livet.

Antingen pga att vi bråka eller växt ifrån varandra.

Jag är inte som er, jag kan inte bara vända ryggen och aldrig se tillbaka.

(Ibland önskar jag att jag kunde det)

Men jag kan inte det och ni kommer alltid vara en del av mig.

För ni må ha försvunnit men minnena finns fortfarande kvar.

Och det kommer dom alltid göra..

 

Jag önskar att jag kunde samla er alla och be om ursäkt för min del.

För det jag gjorde fel och hoppas på att ni hade förlåtit mig.

Tyvärr är det inte möjligt..

Men ni ska veta att jag är ledsen för alla misstag jag gjort och att jag önskar att ni fortfarande hade stått vid min sida...

 

 

Morfar och Mormor, gud vad det gör ont att ha förlorat er...

Mitt hjärta döööör :'(

Mormor du var den sista jag hade kvar och nu har även du lämnat mig..

Jag försöker vara stark för alla andras skull men det är inte så jävla lätt..

För bara nån månad sen hade jag allt som jag någonsin önskat mig.

Och nu ?

Nu känns det som att min värld sakta men säkert håller på att rasa.

Någon tar ifrån mig det ena efter det andra. . .

Någon bara tar men aldrig ger...

 

Jag har förlorat så mycket den senaste tiden så snälla låt oturen vända nu.

Det är inte så lätt att ta sig upp efter att hela tiden bli nertryck till botten...

 

Jag vet att jag är stark, jag har tagit mig igenom mycket i mitt liv.

Men man orkar inte ta hur mycket skit som helst.

Tyvärr..

 

Men jag ska ta mig upp igen..

Jag måste ta mig upp igen..

Det kan ta tid men jag ska kämpa.

 

För en kämpe är vad jag är !

 

 

Kärlek och respekt / Denice Sölvgren Lundahl

 

 

Av Denice Lundahl - 17 oktober 2013 11:41

Hardest battles to his strongest soldiers . . . 


Och jag förstår det .

Och jag må vara stark, för det är jag.

Och det är många som sagt det till mig också.

Men jag är inte mer än människa.

Tillslut orkar jag inte heller ta mer skit.

 

Och jag undrar vad jag gjort för att förtjäna allting ?

Jag måste ha varit en hemsk människa i mitt förra liv eller är jag det nu kanske ?

Jag vet inte :(

 

Igår förlorade jag den/det 6 tinget på 6 månander.

Och jag orkar inte mer :'(

Jag vill varken förlora fler personer eller annat i mitt liv nu :'(

 

Jag vill inte ha mer sorg och smärta i mitt hjärta :(

 

Älskade Mormor, igår lämna du tyvärr oss :'(

Vilket är väldigt tungt.

Du var så pigg och glad för en vecka sen.

Hoppet om att du skulle bli frisk kom tillbaka och nu ?

Nu är du borta :'(

Det finns så mycket minnen.

Det finns så mycket att säga..

Men just nu orkar jag inte :(

 

Jag älskar och saknar dig.

Vila i frid min fina Mormor :'( <3

Sök i bloggen

Vem är jag?


Hej!
Mitt namn är Denice. Jag är 6 år gammal och bor i Malmö. I min blogg kan du följa mina tankar och min vardag.

Välkommen till min blogg :)

Ställ en fråga till mig

5 besvarade frågor

Arkiv

Tidigare år

Senaste inläggen

Gästbok

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2013 >>>

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards