Igår fyllde Nican 18 :)

Kvällen började hos mig.

Kom lite nära och kära :)

Alltså mina vänner vad hade jag gjort utan er ?

Ni är helt jävla fucking otroliga :)

Ni är så underbara.

Saknar vissa av er som tyvärr inte står mig lika nära längre.

Haha men i alla fall en del folk.

Blev lite singstar dock inte jätte vackert.

Jag var hes som fan och stackars alla som behövde lyssna på mig.

Men tro mig de är värre idag ;)

Hahaha i alla fall en kille som jag gick i samma klass med när jag gick i 5:an och inte sett sen dess råkade hamna här.

Det var nice faktiskt ;)

Han fyllde dock också år igår :)

Det gilla vi ;)

Vid halv 1 ungefär blev de utgång.

Det blev choklad, regnade som fan.

Men som tur är gick vi vip så vi slapp kön :)

Det gillade vi ;)

Min kväll/natt var väldigt lyckad.

Tack för alla presenter, tack för att ni var här och tack för allt.

Ni förgyllde min dag :)

Ni betyder sååååå jävla mycket dock vissa lite mer än andra men vafan :)

Mina flickor ni kommer alltid finnas i mitt hjärta oavsett vad

Nora,Linda,Esra och Busra :)

Många år och minnen tillsammans.

Tessan vi fann varandra på Didaktus och nu har vi funnit varandra igen, du är bäääst :)

Sara vi fann varandra snabbt som attans och dig gillar jag skarpt :).

Flina det kommer nog alltid vara du och jag. Jag trivs i ditt sällskap och du förstår mig som ingen annan.

Robin och Bebis vår trio är bäääst :) Er gillar jag :)

Sebbe dig gillar vi fast du är som du är :)

Robin M vi har haft våra stunder både bra och dåliga. Men när de väl gäller står vi alltid vid varandras sida :)

Ni andra pojkar som var här igår ni är bara för sööta alltså :)

TACK FÖR ATT NI VILLE FIRA MIN DAG MED MIG :)

Ni betyder<3

Orkar inte med massa lögner och svek .

Orkar inte med folk som försöker trycka ner mig.

Orkar inte med folk som tror att allt ska vara när det passar dom.

Orkar inte krusa folk längre.

Jag är så trött på er och på allt runt omkring.

Alla säger att jag har förändrats och ja det kanske jag har.

Men jag är nöjd med den personen jag är nu.

Jag är i alla fall mig själv, jag har vågat ta fram en person som jag aldrig vågat visa innan.

Och klart man förändras med åren man är inte samma person nu som för tre år sen t.ex .

Man växer som person och man förändras de är ju en del i utveckligen.

Det är ju mening att det skall vara så.

Men alla vill att jag ska vara den personen som jag var förr.

Jag förlät allt och alla.

Jag brydde mig fruktansvärt mycket fast dom bara svek mig om och om igen.

Jag fanns alltid där trots att den andra personen inte brydde sig ett skvatt.

Folk kunde säga, göra vad som helst mot mig men jag fanns alltid kvar.

Folk tryckte ner mig men aldrig mer :)

Jag är trött på det för det är mig det drabbar, inte er.

Såå nu är jag den personen som jag är idag :)

Antingen kan ni nöja er med de och stå vid min sida eller så kan ni gå samma väg som ni kom ;)

Jag går min egen väg nu och dom som inte vill följa med får helt enkelt strunta i de :)

Take it or leave it , Det blir inte lättare än så ;)

Haft världens otursvecka plus har jag varit sjuk.

Så jag hoppades på en lugn fredag i alla fall men så blev de inte.

Det blev fest och grejer.

Nice faktiskt :)

Blev rejält chockad och glad.

Men jaa sen så fick man sig ett seriöst samtal också men men.

Lördagen spendera jag hos Tessan.

Det var nice :)

Blev lite så i början pga vissa saker men vafan inget som Nican inte kunde ordna :).

Sen blev de nattmat på mcdonalds:)

Och jag är fortfarande sjukt sugen på mcdonalds :(

Men orkar inte röra mig är sjukt sliten :(.

Men men helgen var lyckad :)

Min sista helg som 17 åring blir 18 nästa fredag :)

Lägg det på minnet :P.

Hur skall jag tolka orden som du sa till mig ?

Man kan ta de både positivt och negativt.

Och varje mening började negativt men gick över till lite mer positivt i slutet.

Men jag vet inte hur jag skall tolka allting.

Allting är så förvirrande.

Hur är saker och ting nu och hur kommer det bli ?

En mycket bra fråga  . . . .

And she takes another step
Slowly she opens the door
Check that he is sleeping
Pick up all the broken glass and furniture on the floor
Been up half the night screaming now it's time to get away
Pack up the kids in the car
Another bruise to try and hide
Another alibi to write

Another ditch in the road
You keep moving
Another stop sign
You keep moving on
And the years go by so fast
Wonder how I ever made it through

And there are children to think of
Baby's asleep in the backseat
Wonder how they'll ever make it through this living nightmare
But the mind is an amazing thing
Full of candy dreams and new toys and another cheap hotel
Two beds and a coffee machine
But there are groceries to buy
And she knows she'll have to go home

Another ditch in the road
You keep moving
Another stop sign
You keep moving on
And the years go by so fast
Wonder how I ever made it through

Another bruise to try and hide
Another alibi to write
Another lonely highway in the black of night
But there's hope in the darkness
You know you're going to make it

Another ditch in the road
Keep moving
Another stop sign
You keep moving on
And the years go by so fast
Silent fortress built to last
Wonder how I ever made it

Den låten rör mig rakt i hjärtat.

Ögonen fylls med tårar och det gör ont.

Man kan inte förstå så länge man inte vet.

Dagen började som alla andra dagar börjar.

Jag gick upp,duscha,fixa mig och sedan skulle jag gå till bussen.

Men då hittar jag så klart inte mitt busskort.

Och med det minnet jag har så hade jag ingen aning om var det kunde vara.

Då yrade jag runt som en yr höna i hela lägenheten.

Tror ni att jag hitta det ?

Ack nej men jag missade bussen som jag hade tänkt ta.

Mamma var inte hemma och jag hade inga pengar ute.

Mamma som är så otroligt bra i alla lägen löste situationen ändå.

Jag fick pengar av mamma och sedan gick till bussen.

Tror ni inte att den andra jävla bussen redan står där och hinner köra innan jag kommer ?

Joo varför skulle det inte vara så :)

Så alltså missade jag bussen igen.

Nu hade jag lite bråttom och var lite stressad.
För hade inte mycket tid på mig innan min lektion börja.

Men när jag väl är på bussen så kör bussen så sakta att det inte finns i denna värld.

Plus ska dom tvunget byta busschaufför på södervärn.

Och det tar ju lagom lång tid :)

Och inte nog med de så går 5:an precis när jag är på väg mot davidshall.

Alltså så var det inte lönt att gå till skolan för jag hade kommit försent till lektionen och då hade jag inte blivit insläppt. Plus hade jag bara en lektion så inte lönt att gå dit och sitta där i en timme.

Så istället så åkte jag hem igen men inte ens de kunde gå problemfritt.

Neej Nican hittade inte sin biljett så hon betalade bussen igen och precis när han tryckt in de så hittar jag biljetten.

Dock var det redan försent !

Och vid södervärn så skulle dom SÅ KLART byta busschaufför även denna gången.

Sååå det är verkligen inte min dag idag :(

Får se om det blir bättre under dagen och kvällen.

Men jag tror inte det.

Min otur håller nog i sig hela dagen tyvärr :(

Dagen/kvällen spenderades hos syrran.

Hon skulle hämta mig vid tre men hon glömde mig.

Så istället hämtar hennes pojkvän mig och man blir medtvingad till Ikea och sen till mcdonalds för att fixa is.

Tror ni man fick köpa is på mcdonalds ?

Ack nej vi fick dra till Maxi där Daniel jobbar istället.

Men men när man kommer hem till syrran så är pappa där :)

Saknar honom, man ser inte han så ofta längre :(

Så det var trevligt :)

Dock inte lika kul när han berätta att om deras bebis blir en pojke så ska den kanske heta Liam.

Min pojke ska ju heta Liam :(

Det har jag sagt hur länge som helst.

Men men . . .

Det blev stressigt värre en timme innan gästerna skulle komma men vi hann i tid.

Syrran sminkade mig och eftersom vi hade tid över så fixa hon till mitt hår också.

Det blev fin fint:) . .

Tyckte jag i alla fall :P.

Jaa sen så flöt väl bara de hela på.

Kände inte många där och jag var minst men vafan det gick ändå.

Vissa tyckte jag och min syrra var skit lika.

Vilket vi själva inte tycker.

En kille valde till och med att kalla mig för Nathalie jr men men:P.

Men många trevliga personer och ja jag hade kul i alla fall :)

Finns en låt som heter "En dag tilbage " på danska.

Lyssnade på den för kanske 2 år sen men bestämde mig för att ladda ner den igen idag.

När jag lyssnade på den fylldes mina ögon med tårar.

Precis som dom gör nu när jag sitter och skriver detta plus lyssnar på låten samtidigt.

Allt som är danskt eller har med danmark att göra får mig att tänka på farfar.

Han är dansk,bodde i danmark osv.

Det var nog därför tårarna kom.

Jag saknar honom så mycket.

Om jag bara hade fått en dag tillbaka då han fortfarande levde.

Oavsett om jag kunde gjort vad som helst under den dagen och fått ändra på vad som helst.

Så hade mitt val varit enkelt.

Jag hade utan tvekan åkt till dig farfar, för att få träffa dig.

Vi hade inte träffats på så länge och helt plötslgt så finns du inte mer.

Helt plötsligt har du gått bort och aldrig mer skulle jag få träffa dig.

Aldrig mer kommer jag få sitta vid din sida, höra dig prata eller få krama om dig.

Allt är försent och jag ångrar mig.

Jag ångrar att jag inte var hos dig oftare, att jag inte prata med dig oftare och nu är jag rädd för hur allting kommer bli när de även händer honom.

Ibland önskar jag verkligen att man kunde gå tillbaka i tiden.

Finns mycket jag hade ändrat på då, både med dig och med honom.

Saknaden är sååå stor och det är så jobbigt.

Man tror att det skall bli lättare med tiden men så är de inte.

Det gör fortfarande lika ont.

Det var ändå ungefär 8 månader sen nu men det känns ändå som om det vore igår.

Även om du inte finns här längre och även om du inte kan vara i min närhet så finns du i mitt hjärta.

Jag saknar dig något så fruktansvärt och jag kommer aldrig glömma, aldrig någonsin.

Du har ingen plats på jorden längre men du har fortfarande och kommer alltid ha en plats i mitt hjärta nu och föralltid.

"En dag tilbage
lev mens du gør det
elsk' mens du tør det"

Även om man glömmer och går vidare så finns minnena fortfarande kvar.

Hur man än gör och vad man än gör så blir man aldrig av med minnena.

Dom finns alltid där oavsett vad.

Med tiden kanske saker och ting blir mer oklara.

Men nu finns minnena där lika klara som den dagen man upplevde det.

Minnena mals om och om igen i huvudet på en.

Man vill inget annat än att dom skall försvinna.

Men varje gång man sluter ögonen så finns dom där.

Då man tänker som mest är innan man somnar, när man sitter ensam och andra tillfällen man inte gör något speciellt.

Minnena kommer man aldrig ifrån.

Dom finns där och tär på en.

Men efter ett tag, flera månader kan man se tillbaka och uppskatta att man i alla fall har minnena kvar av den tiden.

Men nu är dom inte annat än jobbiga.

För man vill uppleva de igen men man vet att dom är bara minnen och kommer aldrig mer bli mer än bara minnen  . . .