Direktlänk till inlägg 5 augusti 2008
Ja det har vi ju fått bevis på i alla fall.
Jag vet inte, tydligen behövde vi verkligen riva upp allting för att kunna gå vidare.
Nu finns det bara hat kvar precis som det aldrig funnits något annat, aldrig funnits något mer.
Hatet är så starkt att alla andra känslor blir kvävda djupt där inne som dom håller sig gömda.
Det finns synliga sår och det finns osynliga sår.
Det finns smärta som visar sig genom tårar och osynlig smärta som känns i hjärtat.
Det finns minnen som följer en varenda steg man tar, det finns känslor som alltid kommer stanna kvar.
Det finns tankar, frågor som snurrar runt där inne och aldrig kommer få några svar.
Det kommer ta tid att bearbeta, sluta sakna, glömma, sluta drömma men det kommer gå, tiden läker alla sår.
Jag önskar att det vore så lätt att bara vända på klacken och gå.
Du sa att det skulle ta minst 12 månader men jag tror du är på god väg redan.
Det finns inget kvar, det hade aldrig funkat, det hade aldrig gått.
Det kommer ta tid att glömma och det kommer göra ont men det kommer gå.
Sen jag var här inne.. En evighet sen jag blogga.. Galet... Undra om jag har några läsare kvar ens. Någon som är intresserad eller bara folk som trillar in av en ren slump. Kanske är det dags att börja blogga igen. Skriva ner alla tankar...
På annat . . . Sjukt längesen jag blogga men kan lika bra göra det nu. Nu när jag sitter här i soffan och inte kan sova. Åh hatar detta :( Jag hade samma problem i slutet av graviditeten med Atlas att jag inte sov på nätterna. Men då somna jag ...
Ett beslut. Och jag tycker att det är extremt skönt. Vi beslutade på nyår att vi båda skulle ta bort vår fb och instagram bara för att vi lägger för mycket tid på just det. Innan vi sover,när vi vaknat och en hel del tid där emellan. Vilket gör ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
|||||||
4 |
5 | 6 |
7 |
8 |
9 |
10 | |||
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 | 27 |
28 | 29 |
30 |
31 |
|||
|