Hur kommer det sig att folk bara uppmärksammar det dåliga som man gör ?

Att folk bara ger massa kritik alltid och hänger upp sig på det dåliga.

En person kan göra 10 bra saker och 1 dålig sak.

Ändå är det den dåliga saken som det pratas om.

Allting beror ju givetvis på vad det handlar om.

Men säg att en vän sviker mig.

Jag har inget problem med att berätta hur fin denna människa är , allt vi gjort tillsammans osv.

Lyfta personen trots att den svikit mig.

Däremot vet jag att folk har det.

Jag vet att jag själv blivit väldigt nervärderad efter en viss händelse som faktiskt var bådas fel.

Än idag (hände kanske för 4 år sen ) kan den personen inte sätta mig i mina bra dager.

Personen kan inte tala om mig som den jag är utan låter sig styras av endast denna händelse.

Jag däremot har sagt upprepande ggr till folk att hon är en fin människa egentligen osv osv.

Alla felar, vi är inte mer än människor.

Jag förstår att man inte alltid kan förlåta men man kan väl ändå se tillbaka på personen för vem den faktiskt egentligen är och inte svartmåla den bara pga en sak .

En enda dålig sak på flera år av goda saker.

Sprid kärlek istället för hat.

Jag förstår att i stundens heta så är det svårt att se personen för vem den faktiskt är.

Men med tiden borde man ändå kunna göra det.

För oavsett hur sviken jag någonsin blivit så kan jag ändå se förbi det och uppskatta personen för den han/hon var innan det skedde.

Jag kan ändå prata om personen och lyfta dens goda sidor.

Det tycker jag alla borde kunna.

Ett misstag kan jag förlåta, om du gör samma misstag två ggr då får du skylla dig själv.

Tänkvärt:

"Två fel gör inte ett rätt "

Im out / Denice Sölvgren Lundahl

En vän för dig ?

För mig är en vän någon som man kan berätta allting för.

En av dom första man ringer när något bra händer och man bara måste få berätta för någon.

En vän är någon som glädjs åt sin väns lycka.

En vän är även någon som man kan ringa när något ont hänt.

Någon man ringer när man mår dåligt, behöver prata ut, kanske till och med gråter, någon som kan ge en råd och finns där för en.

En nära vän , en bästa vän för mig är någon som man delar allting med.

Som vet allting om en.

Som ringer en för att fråga hur man mår.

Någon som bryr sig när dom vet att man mår dåligt.

Någon som man spenderar mycket tid med.

Någon som man ringer ofta för man alltid har något att prata om.

En riktig vän är någon som alltid bryr sig om en.

För mig är ingen vän någon som man knappt pratar med, som man inte vet nånting om.

Som man knappt träffar.

Som man inte bryr sig om.

Som man bara hör av sig till när det passar en själv.

Det är mer en bekant.

För mig är det stor skillnad.

Jag har FÅ NÄRA/BÄSTA vänner.

Jag har några vänner.

Och jag har MÅNGA bekanta.

Jag har hellre få RIKTIGA vänner än MÅNGA falska !

Men jag måste lära mig att släppa och därför släpper jag.

Jag tänker inte kämpa.

Jag tänker inte vara ensam i denna kampen.

Vill du inte, så vill du inte.

Man kan vara upptagen av olika anledningar.

Man kan i perioder ha mycket runt omkring sig.

MEN allting handlar om prioriteringar.

Vill jag verkligen träffa eller prata med min vän så hittar jag en liten stund nånstans.

Och att gå från att prata varje dag, ses allt som oftast.

Till att vännen aldrig hör av sig längre och vi ALDRIG ses.

Då känns det som att vännen inte längre vill hålla vänskapen vid liv och väljer bort en !

Söndag idag, jag är helt slut.

Ska bli så skönt att få vara ledig lite över jul och nyår (dock bara röda dagar)

Men hoppas på lite extra jobb då dock :)
Vi får hoppas på det bästa.

Over and out / Denice Sölvgren Lundahl