Att vakna upp ur min fantasivärld och komma tillbaka till verkligheten..

Fast jag hade nog mycket hellre stannat där, uppe bland dom rosa molnen och drömmar som blev till verklighet.

Men så stoppar någon en nål i den ballongen som man svävar på och så är det kört.

All luft åker ut och man slår sig hårt när man faller ner till marken.

Även om man vet att man hade varit tvungen att komma ner någon gång så kanske man ändå nånstans hoppades och önska att verkligheten skulle vara lika bra.

Att för en gångsskull så blev det som drömmarna sa.

Men nej, inte den här gången heller, tyvärr.

Det känns som att det borde bli lättare ändå blir det bara svårare.

Det känns som att jag borde ha kommit därifrån ändå står jag kvar.

Flera månader har passerat och hoppet har dött ut.

Man har accepterat det och gått vidare.
Och att endast 1 gång kan göra så mycket.

Så man är tillbaka på ruta ett igen.

Det är helt sjukt.

Men samtidigt är det skönt och bra att veta.

Veta vart man står och vart man ska gå ..

Nu vet jag i alla fall mer än vad jag visste då :)

Allt jag hade velat ha, allt jag hade bett om, allt jag hade önskat hade varit att få en ny chans.

En andra chans.

Att få återfinna det som en gång fanns där..

Dock kommer det aldrig ske.

Den turen har jag inte..

Men önska kan man ju alltid..

En önskan som aldrig kommer bli uppfylld.

Tyvärr..

Im ouuut / Denice Sölvgren Lundahl

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sen jag var här inne.. En evighet sen jag blogga.. Galet... Undra om jag har några läsare kvar ens. Någon som är intresserad eller bara folk som trillar in av en ren slump.  Kanske är det dags att börja blogga igen. Skriva ner alla tankar...

Och/eller trodde inte att folk fortfarande klicka in här för att läsa. Jag har släppt bloggen helt. Det finns inte tid. Jag har nu 2 barn och pluggar, dygnets timmar räcker inte till. Jag hade behövt 24 vakna timmar för att jag skulle hinna m...

På annat . . . Sjukt längesen jag blogga men kan lika bra göra det nu. Nu när jag sitter här i soffan och inte kan sova. Åh hatar detta :( Jag hade samma problem i slutet av graviditeten med Atlas att jag inte sov på nätterna. Men då somna jag ...

Förstå vart tiden tog vägen. Min älskade lilla kille. Känns som att du kom igår men ändå som att du alltid funnits här hos oss. Kan inte förstå att min kille är så stor. Har heller inte riktigt förstått att vi ska få en till liten kille. Tänk vi...

Ett beslut. Och jag tycker att det är extremt skönt. Vi beslutade på nyår att vi båda skulle ta bort vår fb och instagram bara för att vi lägger för mycket tid på just det. Innan vi sover,när vi vaknat och en hel del tid där emellan. Vilket gör ...