He touch me.
Im mad at the time we spent.

I’m mad about our conversation.

I’m mad about everything.

I’d be lying, if I said it didn’t mean a thing.
I’d be lying, if I said I didn’t care.
I’m still here. I’m still here.

Varför kan jag inte sätta ord på mina känslor ?

Inte bara säga det rakt ut ?

 Jag brukar inte ha några problem med vara ärlig och säga vad jag känner.

I alla fall inte på avstånd..

Men nu vågar jag inte ens skriva det.

Varför ?
Blir lite smått tokig på mig själv.

Nej jag har inget att förlora men känns som att jag inte har något att vinna heller.

Och jag vill inte förstöra det fina minnet vi har.

Det finna minnet som i alla fall jag bär med mig.

Jag har alltid annars varit den som tyckt det varit bättre att säga vad man känner nu tycker jag precis tvärtom.

Det är lättare att bara låta det vara som det är.

Det är inte frågan jag är rädd för att ställa.

Utan det är svaret jag är rädd för att höra.

Jag är nog inte riktigt beredd på att höra det.

Inte än . . .

Och om jag inget säger och inget frågar då kan jag inte heller bli sårad...

Så jag antar att jag är en riktigt fegis nu och väljer att ta den lätta vägen..

I alla fall tills jag samlat mig mod eller funderat och överanalyserat det ett tag till :)

Från det ena till det andra..

Jag har fått ett önskemål om att skriva en 30 dagarslista..

Jag vet inte vem du är men jag gillar att ni kommer med önskemål och jag tänker uppfylla ditt.

Du har gett mig en lista med 30 saker att skriva om.

1 för varje dag.

Nu funderar jag bara på hur jag ska gå till väga..

Om jag ska skriva alla 30 dagarna först och sen publicera dom dag för dag.

Eller om jag ska skriva det för var dag.

Jag är en period människa som ÄLSKAR att skriva i perioder.

Ibland saknar jag inspiration och ork och då skriver jag inte alls.
Men som just nu känner jag mig jätte inspirerad till att skriva så nu glöder pennan på fullt.

Så kanske bättre jag får ihop alla 30 dagarna och sen börja publicera dom.

För annars finns det risk för att jag kommer publicera ett inlägg sen tar det en evighet till nästa.

Skriver jag alla först så även om jag inte är sugen på att skriva så kan jag publicera det jag redan har skrivit :)
Nja vi får se.

Oavsett vilket så innebär det en liten väntetid för din del och det är i försig tråkigt.

Men jag hoppas att du står ut så ska jag göra mitt yttersta för att uppfylla ditt önskemål :)

Solen skiner och vädret ser ut att vara helt underbart.

En runda i skogen idag hade varit riktigt nice :)
Vi får se vad dagen bjuder på.

Jag är ju faktiskt ledig så jag ska njuta till fullo :)

Det enda jag kan säga är att jag är besviken.

Jag är absolut inte sårad för jag visste ju om detta.

Men besviken.

För jag ställt upp så mycket för dig och sen när jag behövde dig som mest så svek du mig.

Men jag är för snäll ibland och vet att jag inte borde vara det.

Men jag behövde dig då.

Hur fel det än var.

Så behövde jag din hjälp för att lyckas komma ifrån det jag precis gått ur.

Så jag utnyttjade dig för egen vinningsskull.

Men tror inte du hade något emot det dock.

Så jag får väl tacka för den här tiden och nu vill jag varken höra ifrån dig eller träffa dig igen.
Så det är inte ens lönt att du försöker ...

Nej nu ska jag smörja mig, klä på mig och fixa mig inför dagens äventyr :)

Im ouut / Denice Sölvgren Lundahl