Förvirrad ..

Jag vet varken in eller ut just nu.

Mitt huvud säger en sak, mitt hjärta säger en helt annan sak.

Jag har många valmöjligheter och många vägar som jag kan välja att gå.

Ändå står jag kvar på samma ställe och stampar.

Jag vänder ut och in på mina tankar ..

Jag funderar, analyserar men kommer inte fram till något vettigt ..

Varför är det så svårt ?

Varför kan jag inte antingen bara skrika rakt ut eller packa mina saker och gå.

Varför måste jag se möjligheter i möjligheterna ?
Varför måste jag greppa tag om det lilla och tro på det ?
Varför inte bara döma utifrån handlingar ?

Jag tror inte att jag vill.

Jag tror inte att jag vågar.

Jag tror jag tycker det är lättare såhär.

Även om det får mig att må såhär så tror jag att jag hellre vill ha det så.

För då behöver jag inte ta steget.

Då behöver jag inte vara starka, då behöver jag inte fatta beslut eller göra val.

Då kan jag bara flyta med och låta det vara som det är.

Men visst måste jag ta tag i det ?

Ja det vet ju jag med.

Men varför det ska vara så förbaskat svårt det har jag ingen aning om....