Om det är något som jag har lärt mig i mitt liv så är det just detta !

PEOPLE ALWAYS LEAVE !

Och det är sant , förr eller senare.

Personer går in och ut genom ens liv och kommer alltid göra.

Några stannar kvar medans andra sakta men säkert försvinner.

Det bara är så , tyvärr.

Det finns många som har försvunnit ur mitt liv och många som jag hade kunnat DÖDA för att få tillbaka.

Men det måste ju finnas en mening med att dom inte längre är delaktiga i mitt liv.

Så jag borde bara acceptera det.

Men det är tråkigt när man förlorar sin bästa vän.

Och det är också väldigt svårt att släppa en människa som man pratat och varit med i stort sätt varje dag.

Det värsta för mig är/var nog när jag förlora N och M !

Det tog väldigt hårt på mig och jag kan än idag känna en fruktansvärd saknad !

Hade kunnat döda för att få behålla vår vänskap !

Men jag kan inget göra.

Tyvärr är det såhär och det får jag leva med.

Däremot är jag glad för alla fina underbara vänner som jag faktiskt har kvar :)

Linda, Bebis och Göran står mig närmst.

Utan er hade jag inte varit hel.

Ni är så stor del av mig och mitt liv.

Vi har såå kul ihop och man kan vara sig själv i alla lägen.

Vi är galna tillsammans, vi festar, vi umgås, vi hittar på bus, vi stöttar varandra, vi finns där för varandra, vi får varandra att skratta och ha kul osv osv.

Listan är lång.

Och jag hoppas ni vet hur mycket ni betyder för mig.

Love you guys <3

Over and out / Denice Sölvgren Lundahl