can you hear me?

I know exactly what I want this year. I want someone to love, someone to hold.

I want my baby.

En liten bebis i julklapp hade inte varit helt fel.

Jag längtar såå.

Och NEJ jag är INTE gravid.

Den som sprider detta rykte, stäng din mun tack :)

Jag hade dock gärna velat vara det och ha en liten bebis.

Haha men det kommer kanske en vacker dag :)

Ah ibland blir jag såå trött på mig själv.

Först fick jag panik av och vara själv, ville inte vara singel och ville verkligen hitta någon.

Nu 3 månader senare kan jag inte se mig själv i ett förhållande.

Alltså helt ärligt ?!

Nu vill jag bara vara själv.

Eller själv och själv är jag ju inte.

Har fullt med underbara personer runt omkring mig.

Och det bästa med allt är att jag kan göra vad jag vill, när jag vill och hur jag vill.

Har INGEN att ta hänsyn till och jag har inga regler som jag måste följa.

Hur underbart är inte det ?

FANTASTISKT !! :)

Sen klart man saknar lite mys osv ibland, att ha någon ibland.

Men det kan man ju faktiskt ha trots att man är singel , haha :)

Jag älskar singellivet och livet överlag just nu :)

Plus så har jag aldrig förhållande och jag tror jag fick en LITEN sinnesförvirring när jag gick in i ett.

Men det kände så rätt just då.

Hade inte ångest över det.

Det kändes bra helt enkelt.

Men nu när jag blickar tillbaka kan jag inte förstå att jag hade ett förhållande.

Det känns som att det aldrig någonsin hänt.

Jag drömmer inte, längtar inte, tänker inte, saknar inte.

Jag kan inte ens minnas det längre.

Jag försöker ibland påminna mig själv bara för att jag tycker att det känns SÅ hemskt att man kan ha känt så mycket och sen vips så är det borta.

Jag tycker det är fruktansvärt.

Så ibland försöker jag minnas dig, oss, hur jag kände, vad du sa, hur du var osv.

Men det går inte längre.

3 månader senare och du existerar inte längre.

Hur fruktansvärt är inte det ?

Var jag bara kär i kärleken ?

Jag vet att jag är kär i kärleken.

FRUKTANSVÄRT kär i kärleken.

Det har jag ALLTID varit !

Jag har också väldigt svårt att släppa folk.

Spelar ingen roll vem det är.

Kan vara en vän, en kärlek osv.

Även om jag inte ens finner något intresse i/med personen längre har jag väldigt svårt att bara släppa.

Och visst gjorde det ont när han gick och visst sakna jag honom innan.

Och framför allt sakna jag den som stod mig närmst.

Den jag berätta och dela allting med.

Så kanske sakna jag dig mer som en vän ?

För vi var ju faktiskt vänner innan också.

Men det lär jag aldrig få veta :)

Jag älskar  Bebis, Linda och Göran såå mycket.

Jag finner inte ens ord så mycket ni betyder för mig.

Ni är bäst och tillsammans är vi oslagbara <3

O tack R för du värmde mitt hjärta igår <3

Och TACK THERESE för att du finns och förgyller min vardag :) <3

Massor massor med kärlek till alla mina fina och underbara vänner och familj <3

haha känner mig så kärleksfull idag :)

Over and out / Denice Sölvgren Lundahl