Går till alla er .

Alla er som haft samma otur som jag.

Alla er som vet hur det känns.

Alla er som haft sömnlösa nätter.

Smärtan i era bröst .

Och tårar som aldrig vill sluta rinna.

Alla er som haft så mycket ni vill ha sagt.

Så mycket känslor och ord som ni behöver få ur er.

Som ni hade kunnat döda för att få berätta för den personen.

Den personen eller personerna som lämnat vår jord.

Som ni nu måste stå vid en grav och säga.

Stå vid en grav och visa hur mycket saknad som finns inom er.

Mina tankar går till alla er som förlorat någon nära.

Någon ni älskat.

Någon betydelsefull.

Varje gång det slår mig att ni lämnat mig så dör jag lite inombords.

Förstår ni hur ont det gör ?!

Varför lämna ni mig ?

Förstår ni att jag aldrig mer kommer få se er.

Aldrig mer kommer få krama om er.

ALDRIG MER !!!!!!!!!!!!!!

ALDRIG MER KOMMER JAG FÅ TRÄFFA ER !!

MIN ÄLSKADE MORMOR OCH MORFAR.

JAG VILL INTE, JAG VILL INTE HA FÖRLORAT ER !!!!!! 

Ni lämnade mig i denna hårda värld.

Utan era fina och uppmuntrande ord.

Utan er hjälp och ert stöd.

Utan er kärlek.

Hur ska jag klara mig resten av livet ?

Jag blir ständigt påmind om att ni inte längre är här.

Jag önskar att ni kunde komma tillbaka.

Drömmarna jag hade precis när mormor hade gått bort och jag träffade er i mina drömmar var sjukt verkliga.

Det kändes som att ni verkligen var där och vi alla var medvetna i drömmen om att ni hade gått bort.

Men dom drömmarna har jag inte lika ofta längre och även om det inte var på riktigt så var det ändå en chans att få träffa er.

Jag saknar er något så fruktansvärt mycket .
Jag hoppas verkligen att ni är på en bättre plats nu .

Ni kommer föralltid ha en stor plats i mitt hjärta <3

Nu håller jag kväll.

Jag har spelat med laget , lagat mat och pluggat .

Nu är det dags för lite lördagsmys framför tv:n.

Önskar er alla en mysig lördag / Denice Sölvgren Lundahl