Jaa mår jätte illa , gjort det i någon dag nu :(

Inte alls kul, speciellt inte nu till helgen och allt :(

Men men i veckan kom jag på vad min flicka ska heta och det finns ingen flicka i Sverige som heter det än :)
Så ska inte säga vad namnet är för då kanske någon snor det ifrån mig :)

Har alltid sagt att jag vill ha ovanliga namn på mina barn men flicknamn har jag haft jätte svårt för.

Pojknamn har jag redan två alternativ Liam eller Milton.

Liam var ovanligt förr men börjar bli allt mer vanligt.

Milton är inte jätte vanligt men får se kanske kommer på något ännu mer ovanligt.

Från det ena till det andra, hur kunde jag anklaga dig när jag gör exakt samma sak själv ? Är inte det lite dubbelmoral ?

Eller jaa skillnaden på dig och mig är att jag är ärlig, även om det inte uppskattas alltid.

Kändes som att jag var ärlig till ingen nytta för jag hade lika bra kunde slått i dig en lögn och så hade du ändå reagerat på samma sätt.

Dom säger att ärlighet varar längst men kanske ändrades min syn på det lite nu.

Jag har erkänt att jag är inte tjejen som faller, ibland önskar jag faktiskt att jag vore det.

Men jag kan inte rå för det ?

Plus behöver jag en "badboy" för jag klarar inte av killar som gör allt för mig, vill ge mig hela världen och följer varje steg jag tar.

Det går bara inte,jag må ibland säga att jag vill ha det men så är det inte egentligen.

Jag vill ha någon som är elak, behandlar mig illa MEN han ska ändra sig för att han vet om att han förlorar mig annars.

Haha jag vill inte vara tjejen som alltid söker efter det jag inte kan få, som tröttnar så fort jag får det, som vill att en kille ska leka "svårflörtad" i början, vara en "badboy" men senare bestämma sig för att ändra sig för min skull.

Jag vill också kunna falla för någon som vill ge mig hela världen, alltid göra mig till lags, visa allt och alla hur mycket han uppskattar och tycker om mig men vad ska jag göra ?
Jag är helt enkelt inte den tjejen.

Klart jag också vill älska, vara älskad, ha närheten, kärleken, romantiken.

Men jag får allt det trots att jag inte har något förhållande.

Jag älskar dock inte men det behöver man inte heller, känslor förstör bara.

En dag kommer jag älska och förmodligen blir det min man :)

Har svårt att tro att jag kommer finna någon att älska innan det, speciellt med min inställning.

Haha plus måste jag ju hitta någon som jag inte tröttnar på.

Men vi får se, jag trivs som jag har det nu och en vacker dag så :)