Blivit den människan jag är idag pga dig.

Jag hatar att jag blivit så känslokall och inte alls så omtänksam som jag var förr.

Jag bryr mig inte lika mycket om folk längre.

Förr kunde jag alltid hitta något bra hos en människa, jag försökte alltid hitta anledningar till varför den var si eller så, bra anledning.

Men inte längre.

Känns som att jag tappat mitt hjärta nånstans på vägen.

Det som var fyllt med kärlek till all världens människor.

Det som älskade så mycket att det hade alldeles för lätt att förlåta.

Nu orkar det inte ens bry sig längre.

Varför ?

Som om mitt hjärta har svartnat och jag gillar inte det.

Men hur hittar jag tillbaka till den jag en gång var ?
Hur får man det svarta känslokalla hjärtat att bli rött och varmt igen ?

Jag har ingen aning.

Men jag vet att det är du som har förstört mig.

För jag har gett,gett och gett och så har jag fått den ena besvikelsen efter den andra.

Du har trampat på mitt hjärta.

Du påstår att du älskar mig men gör man såhär då ?

Dina ord betyder inget längre.

Och jag har lärt mig ifrån dig och därför är jag nu såhär.

Jag är rädd, jag kan inte lita på något eller något, jag vågar inte, jag ser inte möjligheten utan bara problemet osv.

Tråkigt men sant.

Jag önskar att jag vore mer som förr, då var jag en bättre människa . . . .

Yees semestern har börjat , wihoo ;)
Börjar med dåligt väder och jobb idag.

Fantastiskt.

Jag har sovit i hundra år ändå hade jag kunnat sova hundra till.

Tror min semester är jätte välkommen :)

MEN jag vill ha lite sol tack :)

Det var med sorg jag lämnade mina kära barn igår.

Jag fick verkligen hålla mig ifrån att börja gråta.

Men det var inte hel lätt när jag möter en mamma i korridoren som berättar för mig vilken fantastisk tjej jag är och samtidigt fylls hennes ögon med tårar.

Så klart gör mina också det och det hela kändes så mycket tyngre efter det.

Dock är jag väldigt glad över hennes fina ord, känns alltid bra att höra.

Och nu vet jag inte hur jag ska klara mig utan hennes barns goda kramar varje morgon då de kommer till förskolan :(

Mina barn, jag vill inte lämna dem.

Det gör ont inombords att lämna dessa barn som jag haft nu ett väldigt bra tag.

Men jag antar att det är så det är.

Bara att gilla läget men det blir inte lättare för det måste jag säga.

Kommer sakna barnen så mycket :(

Får smita dit och hälsa på ofta :)

Lär ju sakna alla underbara arbetskamrater också :(
Usch så svårt detta är.

Men jag tackar er för denna tiden och för den fina presenten :)

Och fått massa fina presenter av föräldrar och barn också.

Är väldigt tacksam och tackar er till tusen :)

För övrigt har min Lush åkt :(
Kan inte säga att jag inte saknar henne redan.

Det känns redan tomt och ensamt.

Kom hem ?

Lush är en helt fantastisk människa.

Hon ger så mycket av sig själv men kräver aldrig något tillbaka.

Hon ger dig världen och du bara måste ta emot den.

Hon är en av det finaste människorna jag känner.

Hon har ett hjärta av rent guld och tänker alltid först på andra.

Jag vet att jag inte alltid är världens bästa vän, att jag är envis och vill ha saker och ting på mitt sätt.

Förlåt för det, det är något som jag måste jobba med.

Men att du står ut med mig trots detta och ändå älskar mig för den jag är.

Gör dig bara till en ännu finare människa.

Du är bääst min Lush och jag älskar dig till månen och tillbaka

Tack för det jätte fina kortet och godiset :)
Du är min stjärna och du lyser klarast av alla på min himmel :)

Vill även passa på att tacka Elisabeth för det fina kortet :)
Ni skämmer bort mig med alla fina ord och handlingar ni gör för mig.

Och jag måste säga att även Elisabeth är en väldigt fin och otroligt stark människa.

Du må inte ha den lättaste familjen, varken om man tänker på pappa eller dina barn.

Tolka inte mig fel nu, jag älskar både mina syskon och min pappa väldigt väldigt mycket.

Men det är barn som är fulla med spring och har mycket bus för sig.

Och pappa är som han är, det vet alla som känner honom.

Och ändå ger du aldrig upp, du krigar och krigar.

Ibland förstår jag inte hur du orkar.

Men jag är glad att du gör det, både för mina syskons skull och för pappas.

De behöver dig även om det inte märks alltid.

Även jag faktiskt :)
Du/Ni har gjort så jag har en underbar liten familj att komma till när jag vill.

Och jag känner mig alltid välkommen :)

Så tack än en gång :)

Usch jag hade en eller rättare sagt två hemska drömmar inatt :(
Jag drömde i princip samma sak men jag vaknade till emellan.

Nej jag vill inte att det ska vara så eller bli så.

Och drömmen var helt hemsk :(
Jag var glad när jag vakna men hade en viss osäkerhet inombords.

Vet inte om drömmen försöker säga mig något.

Jag har varit nochalant förr och blundat för saker som borde varit solklara.

Men jag vill inte tro att det ens finns en möjlighet att det kan vara så.

Det får inte vara så, snälla låt det inte vara så :(

Men men blir jobb idag 14-22 på Maxi sen kör jag och hämtar Olivia så gosar jag bebis hela natten :)
Det är så mysigt att ha det lilla livet.

Hon är så söööt :)

Och förresten måste jag säga att det kändes bra att prata med dig lite igår.

I försig var det bara på sms men ändå.

Glad att du svara och det blev några sms på det.

Jag vet att det inte kan bli som förr men känns ändå bättre nu när vi pratat lite.

Kanske har såren börjat läkas lite och kanske inte behöver hata längre.

Du vet att du var en stor del av mitt liv och jag saknar dig än idag.

Väldigt tråkigt att det blev som det blev men det får jag leva med.

Tack i alla fall :)

Nej nu har jag skrivit ett alldeles för långt inlägg.
Får gå och fixa mig inför jobb.

Im ouut / Denice Sölvgren Lundahl