Och inte för mycket heller.

Jag ser nog oftast för lätt på saker och ting.

Kan nog inte riktigt förstå vad som kan ske osv.

Eller så är man väl bara så dum och tror att det aldrig kommer hända en själv.

Ja jag vet inte men i alla fall är jag faktiskt lite rädd nu.

Det blixtrar, åskar och regnar som fan.

Förstod inte varför jag tvunget skulle köra hem men det var idiotiskt då jag knappt såg nånting pga ösregnet.

Nej fyfan hade nog kunnat ge i stort sätt vad som helst för att få ha dina armar om mig just nu.

Ha dig liggandes bredvid mig i sängen, tätt intill och lugnat ner med lite med din närvaro.

Fan vad jag inte gillar det här jävla avståndet :(

Det är så jävla jobbigt.

Allting krockar, vi hinner typ aldrig ses.

Man längtar och saknar alldeles för mycket.

Och när man väl är tillsammans så tar det 2 sek sen måste du lämna mig igen.

Och för varje gång du lämnar mig, ju jobbigare blir det.

AHHH !!

Men men får väl se om jag klarar natten alldeles ensam :(

Im ouuuuuut / Denice Sölvgren Lundahl