Som om jag glömmer bort det ibland.

Eller så glömmer jag inte bort det utan bara önskar att det inte vore sant.

Önskar att den dagen aldrig inträffade och att det inte hade hänt.

Men det har det tyvärr.

Men jag önskar att du fortfarande låg kvar där i din säng antingen på hemmet eller hos mormor.

Jag önskar att dagen då jag fick gå in på sjukhuset och tvingas se denna syn av dig död aldrig hade hänt.

Jag önskar att du fortfarande var vid liv.

För varje gång bilden av dig på sjukhuset dyker upp i mitt huvud gör det ont.

Så jävla ont :'(

Jag saknar dig sååå mycket :'(

Du var en så underbar människa.

Och jag hade så gärna velat att mina barn skulle få träffa dig.

Det finns ingen som du morfar.

Du måste vara den finaste och mest godhjärtade ängeln i himlen nu.

I onsdags var jag uppe hos mormor och vi pratade om när du och Rolf fick tvätta golven.

Vi pratade om din mamma.

Och jag älskar att bara sitta hos mormor och prata minnen.

Prata om dig.

Du är en person som man aldrig kommer glömma.

Det går inte att glömma någon som var så underbar.

Och att prata om dig känns så bra.

Samtidigt som det gör så ont för man inser varje gång att du inte längre finns kvar hos oss.

Jag älskar och saknar dig såååå mycket :'(

Jag önskar att du kunde kommit tillbaka :'(

Du var väldigt speciell för mig och jag kommer alltid minnas dig för den fina människa du faktiskt var.

Älskad och saknad för alltid <3

Over and out / Denice Sölvgren Lundahl