Älska för rädslan att förlora.

Vi tar oss inte an utmaningar för rädslan att misslyckas.

Vi vågar inte tala framför en grupp av människor för rädslan att säga fel.

Vi vågar inte ge för mycket av oss själva för rädslan att bli sårad.

Vi vågar inte hoppas för rädslan att bli besvikna.

Vi är rädda för att saker och ting inte ska gå eller vara som vi vill därför avstår vi hellre.

Denna ständiga rädsla för saker och ting.

Vi har olika rädslor men vi är alla människor så alla har någon rädsla för nånting.

Vissa har flera rädslor andra har få.

Men om vi aldrig vågar hur ska vi då kunna vinna ?

Om vi inte vågar chansa, hur ska vi då veta hur saker och ting hade kunnat bli ?

Jag är rädd för att bli sårad, jag är rädd för att förlora.

Jag är rädd för att misslyckas.

Men om jag hade avstått från allt som jag känt ens minsta lilla rädsla för vart hade jag då varit idag ?

Hemma , instängd i min egen ensamhet ?

Ingen vet, inte ens jag.

Men jag vet att hade jag inte vågat tro på mig och Fredrik.

Vågat ge oss mer än en chans.

Så hade jag inte haft honom nu.

Då hade jag inte delat denna fina kärleken med honom som vi faktiskt har.

Så det var definitivt värt den chansen trots den stora rädslan att än en gång bli sårad.

Kanske blir jag sårad senare i livet, det vet man aldrig.

Det är ingen som vet det. 

Men jag chansar för det vi har nu, idag är definitivt värt det :)

Och just nu är det , det enda som räknas.

Igår la vi oss i soffan efter att ha kommit hem ifrån midsommarfirandet i Helsingborg.

(Som var väldigt trevligt by the way)

Men trötta som fan var vi.

Sovit kanske 4h.

Men i alla fall så tog Fredrik min hand och jag hans.

Och den enda tanken jag hade i mitt huvud just då var "Jag är som lyckligast när jag har Fredrik vid min sida"

Det var så underbart.

Haha jag som för kanske 1,5 år sen inte ville bli kär, inte tillät mig själv bli det.

Nu är jag det, så otroligt kär.

Och jag blev det utan att ens ha en tanke på att förhindra det.

Så där ser man.

Kärleken dyker upp när man minst anar det och det kan vara någon mitt framför ögonen på dig.

Det har jag fått lära mig i alla fall :)